Thursday, April 12, 2007

Olof, Mt Barker, SA

Please note. The original memories were spoken in Swedish.
.

Olof berättar:

.

Jo, jag också kan nämna att minne från skoltiden som nutidens barn inte behöver arfara när de hämtade med taxi hemifrån. Vi hade sex kilometer over sjön till skola, ibland skulle ros, vintertid så var vi ofta med så du skrinna när det var blankis med skrinnsko och sparkkälka och annars så skida vi, så att de var också erfarenhet det när man skulle stiga upp tidigt på morgonen och var klockan nio tillbaks till skolan, förstås var det redan 1940, -44 och –45 så var det ju redan internat i Högsåra, men ville ju fara hem i alla fall om det var möjligt men att man kunde då stanna där redan över det här under veckan och fara hem på lördagen men nog ville man fara hem i alla fall och bort åt men ännu på 1939-40 och den här tiden var det inga inkvarteringar och måste vara med det här ro med båt tidigt på morgonen så under att det inte hände något store olyckor när barnen den åldern skulle ta sig fram på det sättet när det var is, var det något lunda, att man visste ungefär hur säkert det var med båt, så var det ju något riskabelt att det var att klara sig ocj jag kan inte komma ihåg några olyckor ha hänt åtminstone i mina trakter och där jag vistades men att trots det är ju minnen, minne som man har kvar.

________

Olof speaks:

.

Yes, I can also mention memories from school days which the children of today need not experience when they are picked up from home by taxi. We had to go six kilometres over the sea to school, sometimes we would row. In winter we often had to skate when there was smooth ice, and we also kick-sledded, or else we skied. This was also the experience when we had to get up early in the morning and it was nine o’clock and back to school. Of course it was already 1940, -44 and –45 and we were already in boarding school at Högsåra. We wanted to go home in any case if that was possible, but we could stay there during the week and go home on Saturday. But we wanted to go home in any case. Still in1939-40 at that time there was no accommodation, so we had to row there by boat early in the morning. It was a wonder that no serious accidents happened when children of that age travelled in this way when there was ice. It was somewhat [...] that we knew roughly how safe it was with boats, so it was somewhat hazardous to manage. I can’t recall any accidents happening, at least in my district and where I stayed. Despite this, that is my recollection, a recollection that remains.

No comments: